Ja nu är hon är! Vår lilla men ack så perfekta dotter. Tänkte att jag skulle skriva en förlossningsberättelse, men den blir inte så lång :) Började med att jag vaknade natten till fredagen av att det kändes som om att det "rann". Var upp och kissade två gånger under natten och när jag gick upp och kissade på morgonen var det lite rosa på papperet. Men tänkte inte så mycket mer på det. När det bara är fem veckor kvar kan man väl känna lite sammandragningar och sådant tänkte jag eftersom kroppen förbereder sig inför förlossningen. Åkte till jobbet, kände då att det började trycka på i magen, neråt allrahelst. Som mensvärk fast ondare. Berättade för kollegorna även om jag inte trodde att det var någon fara. Efter ett tag kom min chef till jobbet, och hon tyckte att jag skulle ringa och rådfråga. Men det ville inte jag :) Så jag försökte undkomma det men det gick inte vägen. Då jag absolut inte ville ringa till förlossningen och schåpa mig ringde jag till min vanliga barnmorska på hemdal och berättade det som varit. Och då sa hon åt mig att ringa till förlossningen vilka i sin tur ville ha upp mig på en kontroll på specialistmödravården kl. 12. Det var tur att jag slutade 13.15 så det var ingen katastrof att gå från jobbet. Leena på jobbet insisterade på att hon skulle skjussa mig men jag drog av en lögn att chrille skulle hämta mig ;) Så jag sprang praktiskt taget från jobbet och stack hem och hämtade upp chrille. När vi kom upp till specialistmödravården kopplade de upp mig på en ctg remsa, som såg bra ut. Och då trodde jag att vi skulle få åka hem igen. Men sen fick vi komma in till en läkare och prata lite. Hon verkade inte heller tycka att det var något allvarligt eller konstigt. Hon gjorde ett vanligt ultraljud som också såg normalt ut. Vattenmängden såg bra ut. Sen gjorde hon ett vaginalt ultraljud och en undersökning och blev knäpptyst. Du måste vara ganska tålig sa hon för du är öppen två och en halv cm och tappen är utplånad. Chocken jag kände gick inte av för hackor. Blev jätteledsen. Hon gjorde något test med ett litet rör och kunde då konstatera vattenavgång. Hon bad om ursäkt för om det inte verkade som om att hon trodde mig först. Sen fick jag armband och blev nerflyttad till förlossningen där vi fick ett rum direkt. Låg i rummet hela eftermiddagen och kvällen på remsa och glodde lite på datorn som chrille var hem och hämtade. Sammandragningarna blev värre mot kvällningen, så även klådan som nästan var värst. Vid 22 tiden gjorde de en koll och kunde då konstatera att det inte hänt något mer och de tyckte då att jag skulle få sova. Vid 23 fick jag två sprutor i låret, morfin och bricanyl plus tre tabletter. En lergigan, en antibiotika tablett om det var en infektion som satt igång förlossningen och en insomningstablett. Och vart heelt borta av allt det här kan jag säga! haha. Svamlade väl lite innan jag somnade innan 12 någon gång. Sov till strax innan 05 ungefär då jag gick upp för att kissa. Gick och la mig i sängen igen, fortfarande helt drogad. Hann ligga en kvart kanske innan det small till i magen, vattnet gick! Den känslan var såå skum! De kom in och kollade mig och kunde då konstatera att jag var öppen 10 cm!! Jag hade alltså sovit mig igenom hela öppningsskedet, ytterst ovanligt sa dom! Det var på grund av de rediga grejerna jag fick på kvällen :) Eftersom min mamma skulle vara med var det bara för chrille att slänga sig på telefonen och säga att du måste komma nuuu!! Direkt när vattnet gick fick jag typ krystvärkar. Mamma kör som en biltjuv i vanliga fall så jag vill inte tänka på hur fort hon måste ha kört för hon var i rummet en kvart senare typ. Min smärtlindring blev två burkar cola, behövde sockret för det kändes som om jag höll på att somna mellan värkarna :) Känner mig lite snuvad på konfekten då jag inte ens hann testa lustgasen :) Krystvärkarna skulle man nog ha kunnat räkna på två händer och efter ett litet klipp mitt i en värk bokstavligt talat flög hon ut kl. 06.34 i lördags morse. 2220 g och 44 cm lång. Pigg och frisk från start. Jag och Gry är fortfarande kvar på 69an eftersom hon är 5 veckor tidig och de vill se att hon klarar vikten och sådär innan vi får åka hem. Hon fick lite gulsot också men den har vi solat bort nu, så det går framåt.
Allting annat blev plötsligt så oviktigt när du kom..
